Haparanda tur och retur!

Blev en sväng till happis idag för ett besök på Ikea. Inhandlade lite nödvändigheter i form av nytt soffbord, frukostskålar, ziplock-påsar och lite annat smått och gott.
I morgon ska vi på dubbla kalas, först hos alvars dagiskompis och sen ska vi fira lilla Wilma! Blir en tuff dag med allt fika som kommer stå mitt framför näsan på mig, men det går nog det också!

Och jorden fortsätter snurra

Ja hörni, de senaste veckorna har varit allt annat än roliga. En pappa, farfar, svärfar och vän finns inte mer och det gör ont i oss allihop. Vi hade så många planer tillsammans och nu försöker vi alla ställa om oss. För Danne var det självklart en fruktansvärd förlust som inträffade alltför tidigt. Wille har det jobbigt och tar ut det på oss, och jag saknar min vän. För ett antal år sen hade jag väl aldrig kunnat tro att min svärfar skulle bli en av de personer som jag kunde anförtro nästan vad som helst. Det känns helt sjukt och overkligt att han aldrig mer kommer att banka på dörren och kliva in. Alvar ropar "farfar" ibland när det klampar på bron och det skär i hjärtat. På ett sätt är jag glad att han är så liten och inte riktigt förstår, men jag sörjer att han inte kommer minnas sin farfar när han blir större.

Men som rubriken säger, jorden fortsätter snurra och livet går vidare. Vissa dagar är tyngre än andra, men det går åt rätt håll.

3 år

Idag är det tre år sedan vi stod i kyrkan och lovade att älska varandra resten av våra liv. Oj så nervöst det var! Men vilken fantastisk dag vi hade tillsammans med våra nära och kära, verkligen ett minne för livet. 

Det roliga är att trots att vi levt tillsammans i snart fjorton år (shit!) så känns det som att vi fortfarande kommer varandra närmare och närmare. Man växer ihop mer och mer, lär sig mer och mer om varandra och ibland känns det som att jag inte riktigt vet vart jag själv slutar och Danne börjar. Jag är förstås jag och han är han, men samtidigt så är vi ett "vi", det vi som skapat två underbara barn och det vi som har så mycket kvar att göra och uppleva i vårt gemensamma liv.

Jag är så sjukt tacksam att jag så tidigt i livet träffade min bästa vän, han som alltid kan få mig att skratta hur eländig jag än känner mig och som är en stöttepelare vad jag hittar på. Inte är livet alltid en dans på rosor, och visst har vi bättre och sämre dagar, men med en så fantastisk livskamrat så är allt det dåliga mycket lättare att uthärda!


Saknad

Det kommer över mig nästan varje dag. Hur sjukt mycket jag saknar Raja. Hon kunde vara riktigt jobbig, men det är ju inte det man minns så här i efterhand. Jag minns hennes vilda glädje så fort någon knackade på dörren, hennes tokryck när hon fick bada första gången varje vår. Hur mjuk hennes päls var och hur kloka ögon hon hade. Jag minns när hon låg bredvid en nyfödd Wille och vaktade honom. Och det värsta av allt är att jag aldrig slipper bilden av henne på golvet där hos veterinären. Hur hon tittade på oss innan hon fick sprutan och hur hon sen la sig ner och bara väntade. Och att sen lämna vår vackra, underbara hund livlös på golvet. Om jag hade vetat hur jobbigt det en dag skulle bli när det var dags att ta ett beslut för hennes bästa, så hade jag nog aldrig velat ha husdjur.

Slutar man någonsin gråta? Jag börjar tvivla. Vi har inte ens klarat av att begrava henne ännu, det känns som att det kommer bli för svårt.


Fina älskade flickan våran, du finns för alltid i våra hjärtan och vi kommer alltid att minnas dig!



<3

Vilken tur jag har som har en sån underbar familj att komma hem till varje dag! 

Slut semester

Eller nästan iaf! Ska nu gå in och jobba två veckor, sedan är jag ledig en vecka till innan semestern är slut på allvar. Funderar dock på att vara ledig ett tag till hösten, har ganska många semesterdagar kvar och sen kanske jag tar ut lite föräldraledigt också, vi får se... Känner inte att den här semestern har gjort mig särskilt utvilad, först London och sen gick ju flera dagar bort när jag hade såna problem med gallan.

Igår kväll dracks det strawberry daiquiris med syster och man, trevligt hade vi! Idag blir det en sväng förbi Lomtjärn med Wille, det är visst nå aktiviteter där idag.

Njuter verkligen av dessa dagar nu, trots att det nästan är för varmt för min smak. Man ska inte klaga :-)

30

Så har jag fyllt 30 också! Väntar fortfarande på att jag ska känna mig lika "gammal" som jag är, men det kanske man aldrig börjar göra?

Dagen firades iaf i London med min älskling, och i helgen har jag bjudit släkt och vänner på fika. Riktiga kalaset blir min och mina två vänners gemensamma 90-årsfest! Om det nu kommer nån, nästan inga anmälda än så länge.

Livet är mindre kul just nu, fått världens gallbesvär med fyra anfall på fyra dagar :-( måste vara åldern....

I övrigt knallar livet på, barnen växer och utvecklas och just nu har vi semester! Vore ju skönt om smärtan kunde ge sig så jag kunde njuta av ledigheten bara...

Magiska London!

Vilka fantastiska dagar vi har haft! Sett så många spännande saker, ätit gott och bara fått rå om varandra. 










Älskade barn



Jag kan inte förstå att dessa två fantastiska, underbara, vackra barn är våra! Jag tänker nog på det alldeles för sällan, men jag är så glad att vi fått två friska, välskapta barn att fostra och älska.

Vår storkille, som just börjat se sig om i världen med lite mognare ögon. Så många frågor att man till slut får sår i öronen, och dessutom långt ifrån alltid kan svaret på :-) som är så duktig med sin lillebror och är så rädd om sina vänner. Vilken gåva du är!

Och minimannen, som ganska nyss insett att det finns annat i världen än mamma, pappa och Wille. Så orädd för fysiska utmaningar, med blåmärken och en och annan sprucken läpp som följd... Försiktig bland nya människor, men så tillitsfull och glad. Lillskatten, barn nummer två som jag länge inte trodde att jag nånsin skulle vilja ha. Vilken tur att vi ångrade oss och att det var just du som blev resultatet!

Ingen ska påstå att det här med barn är någon dans på rosor, men vilken lycka de skänker i gengäld.

Pengar

Fy vad jag är less att aldrig ha en krona över! När räkningarna är betalda, matpengarna insatta på Icakortet och bilen fulltankad så ligger det nån stackars övergiven hundralapp på kontot och skriker efter sina kompisar. Det är verkligen kännbart att Dannes lön gått ner nu när han slutat på lördagsstädet, och att jag bara jobbar 75%. All VAB ovanpå det gör ju inte saken bättre. Men samtidigt så är det ju ett val vi har gjort för barnens skull, även om jag bara jobbar 75% så har jag ju ändå gjort en full arbetsdag innan allt bussåkande är avklarat varje dag. När Wille var såhär liten så pluggade jag ju och han hade sällan långa dagar på dagis. För Alvar blir det längre, men vi försöker ändå hålla så korta dagar som möjligt för hans skull!

Nåja, så småningom stundar nog bättre tider ekonomiskt sett, barnen är ju inte små för evigt och snart vill de ju knappt se röken av mamma och pappa ändå :-)

Är vi konstiga föräldrar?

Har funderat på något ett tag nu. Är vi ovanliga föräldrar till vår åttaåring? Ibland tror jag det... Vi låter honom inte leka med vapen (jo, det har jag sett andra göra, och då snackar vi vapen som faktiskt avfyrar olika slags projektiler i hög fart) eller köra motorfordon av olika slag som han inte är mogen för att framföra än. Vi säger blankt nej till våldsamma dator-/TV-spel, har tidsbegränsning på hur länge han får sitta framför en skärm och håller stenhårt på att han ska få sina 10-11 timmars nattsömn.

Försöker inte påstå att vårt sätt är bättre än andras, men för mig är det obegripligt hur man kan låta ett såpass litet och fortfarande oförståndigt barn leka med exempelvis en soft airgun tillsammans med en kompis. Visst kan man låta dem testa prickskytte med en vuxen som övervakar, men leka??! Nej...

Visst, jag kan inte skydda honom från allt för alltid, men så länge jag kan så kommer jag göra allt i min makt för att se till att han inte utsätter sig själv eller andra för fara! Och jag kommer göra allt jag kan för att se till att han får tillräckligt med sömn och ordentlig mat så att han orkar med skola, vänner och allt annat en åttaåring ska hinna med.

Sjukdomar

Så less nu! Förkylningar, magsjuka, förkylning, öroninflammation och nu eventuellt öroninflammation igen, eventuellt sprucken trumhinna. Stackars vår miniman <3

En vecka

Idag har det gått en vecka sedan Raja fick somna in. Visst blir vi ledsna fortfarande ibland men överlag så känner jag mig glad över att vi fick ha henne i nio fina år och säker på att vi tog rätt beslut. Men idag skulle jag fylla i blanketterna till försäkringsbolaget och då kom tårarna igen. Gud så jag saknar henne! Hon kunde vara sjukt envis och irriterande ibland, men hon var så glad, så intelligent och världens snällaste hund! Hon var vår första bebis och jag kommer alltid att minnas henne med så stor glädje. Det blev så verkligt på något vis...

Vi tog en snabbsväng till stugan idag, Danne skulle kolla några saker och så behövde vi bara lite frisk luft. Vi gick där och bara strosade och pratade om vart vi ska begrava henne. Wille funderade mycket på när hon skulle komma (när askan kommer) och pekade ut den plats där han tyckte att hon skulle ligga.

Lilla gumman, du är så älskad och så saknad!


Raja, den första dagen hos oss!

Påskmat/plockmat

Planerar vår påskmat, istället för påskbord blir det plockmat. 
Det här är listan jag kommit fram till hittills, någon som har fler förslag? (Allt ska vara LCHF-vänligt förstås!)

Ostchips med rensteksröra
Kokt ägg med räksallad/kaviar
Anettes champinjonsallad
Päron med parmaskinka + balsamicosirap
Brietårta
Laxcheesecake
Chili- och vitlöksmarinerade räkor
Laxrullar med pepparrot

Kom igen, ge mig roliga förslag!


Knölar

Vår lilla Raja har knölar kring juvret och bakom öronen :-( blir samtal till veterinären i morgon och så hoppas vi på att det inte är cancer. Min lilla bebis, vad skulle vi göra utan dig? Och Meja skulle förmodligen sörja ihjäl sig.

Ångest :-( sjuka män och söner, en liten som inte sover på nätterna och så detta med Raja ovanpå det. Fy, nu känns det tungt...

Tröttsamt

Lite pojke som vaknar varenda natt.


Och trasig bil.


Vi har väl tyckt att livet varit roligare!

Onsdag

Och mitt i min första 5-dagarsvecka på jobbet! Tror det här blir bra, känns som att jag lär vara lite mer delaktig när jag är där alla dagar i veckan :-) vara med på teammöten, fredagsfikat och så vidare. Håller även på att lära mig lite fler arbetsuppgifter, kul!

I övrigt så nöter vi vidare med inskolningen, rapporterna från Danne är positiva och nu är det egentligen bara middagssovandet kvar att få till att fungera. Planen är tydligen att han ska prova sova där i morgon, spännande värre.

Just nu sitter jag på bussen hemåt, slutar ju strax före tre nu när jag jobbar 75%. Så kul att komma hem i vettig tid och hinna träffa barnen innan de hunnit bli supertrötta. Det märks att Alvar har lite separationsångest, blir mycket gnälligt när jag kliver innanför dörren och försvinner jag utom synhåll så går larmet! Men nog blir det bra :-)

Nä, nu blir det en tupplur...

Sjukdom, sjukdom, sjukdom...

I detta hus kämpar vi för att bli friska och slutföra Alvars inskolning. Det går sådär. Förra veckan, vilken egentligen var hans första inskolningsvecka, var han - och sen jag - sjuka. Så den här veckan blev första inskolningsveckan. Han höll ut till igår och sen blev han sjuk igen. Återstår att se vad han hittar på nästa vecka. Magsjuka då kanske?

10 saker du kanske inte visste om mig

1. Jag började lyssna på Björn Afzelius när jag var 8-9 år gammal och sen dess har jag varit fast. Jag har MINST en Afzeliuslåt för varje tillfälle, varje sinnesstämning. Det finns ingen musik som får mig må så bra som hans och en av mina stora sorger är att jag aldrig hann se honom live.

2. Jag är extremt ointresserad av smink och kläder men har alltid varit nojjig över mitt hår. Inte så att jag tycker att jag har perfekt frisyr men har jag lagt ett hårstrå på ett visst sätt så ska det ligga så :-)

3. Min älsklingsfilm, alla kategorier, är Nyckeln till frihet.

4. Jag älskar att skriva listor över allt möjligt: packlistor, handlarlistor och så vidare. Kontroll över tillvaron kanske :-)

5. Jag har fem syskon: tre systrar och två bröder. Att ha en stor familj är verkligen guld värt! Har även fem styvbröder.

6. Jag är en TV-spelsnörd och en bokmal....

7. Mina bästa ämnen i skolan var svenska och engelska, mitt sämsta var matte. 

8. Jag har flyttat åtta gånger hittills i mitt liv.

9. Jag betraktar strykning och mangling som avkoppling (om jag får göra det i lugn och ro alltså!)

10. Jag är tyvärr inte innehavare av ens den allra minsta konstnärliga ådra, även om jag önskar att det vore annorlunda på den fronten :-) nåja, man kan ju inte vara bra på allt!

Det var tio grejer det. Är det någon som känner sig manad att skriva sin egen lista?

Härliga tider stundar!

En sån rubrik ska man ju egentligen aldrig skriva, nu kan ju närmaste tiden inte annat än gå åt skogs bara för att :-)

Hur som helst: idag jobbar Danne sin SISTA dag på lördagsstädet! Gud vet hur många år senare så ska vi äntligen få ha ordentlig helg. Det har ju funkat ok med lördagsjobb när jag varit arbetslös eller mammaledig men nu när jag ska jobba mån-fre och Wille går skola så är det ju svårt att ha helg på måndagen som vi haft förut :-)

Sen så har jag ju även fått förlängd anställning fram till sista december, suveränt! Ska gå upp på 75% nu den första mars, det blir nog lagom.

Förskola är också på gång, 4 mars smäller det. Denna gång ska jag skola in, Willes inskolning sköttes helt av Danne då jag hade min första vecka på universitetet i samma veva.

Nej, barnet kallar...

Tidigare inlägg