You haven't lived until you've found something worth dying for

Idag blir det latmansfrukost; turkisk yoghurt, grädde, hallon och vaniljpulver. En kaffekopp med grädde i på det så står jag mig bra fram till lunch!

Idag ska vi åka på "baby på bibblan", ska bli intressant att se om hon tycker det är kul!

Här har det hänt mycket sedan sist, och det allra största är väl ändå vår dotters ankomst. Den 13 april klockan 01.31 föddes vår Sigrid efter en veckas igångsättningsförsök. Igångsättningen var resultatlös men en hinnsvepning satte till slut fart på saker och ting! Anledningen till att de ville sätta igång mig var att Alvar ju var så stor när han föddes, plus att jag hade väldigt mycket fostervatten denna gång. Jag balanserade på gränsen till graviditetsdiabetes denna gång men klarade mig med nöd och näppe. Sigrid uppskattades dock till +40% över normal storlek på tillväxtultraljudet.

Förlossningen var en helt otrolig upplevelse där jag kände att jag hela tiden hade kontroll över vad som hände och direkt när Sigrid var ute så kom en enorm sorg över mig att detta var sista gången. Om alla förlossningar var som denna skulle jag kunna göra om det hur många gånger som helst! Och sen kom glädjen över vår fantastiskt fina lilla dotter. 4335 gram och 52 cm, inte alls så stor som vi blivit lurade att tro! Men en rejäl bit ändå 😊

Värkarna startade vid middagstid någon gång och blev regelbundna och kraftigare vid sjutiden på kvällen. Vi var i Sunderbyn vid tiotiden på kvällen och hon föddes alltså ca 3 1/2 timme efter att vi kom in på förlossningen. Snabbt men inte för snabbt med andra ord!

Det var allt för idag, förhoppningsvis så dröjer det inte lika länge till nästa inlägg 😊

Men det är klart, för en som alltid somnat och sovit själv i eget rum så blir det ju väldans konstigt när man helt plötsligt förväntas somna i samma säng som mamma eller pappa på sjukhuset, och sen helt plötsligt är tillbaka i egen säng när det börjar vara dags för gamla rutiner igen. Dessutom äter han fortfarande knappt nåt på dagarna, så säkert vaknar han på natten och är hungrig också...

Nåja, det ger väl med sig i tonåren om inte annat, detta stök :-)

Nu är klockan 02.12 så det börjar vara läge att försöka sova lite...

Nåja, fler "första gången": Alvar har ätit sitt livs första glass (sjukvårdspersonalen trodde inte sina öron), för första gången har Alvar sovit någon annanstans än hemma. Han har varit så duktig på sjukhuset, och vi har passat på att ligga och kika på honom när han somnat, något vi aldrig sett förr i och med att han alltid somnar inne i sitt rum, ensam. 

Ibland får verkligen ens principer fara åt fanders :-) Alvar har druckit saft, ätit glass, chips och choklad. Allt för att få i lillrackarn lite energi.

Ja fy tusan, och som grädde på moset så fick stackars Wille magsjuka på sin födelsedag. Inte mycket att göra åt, men tråkigt ändå.

Nu ska jag återvända till min sjuka familj...

När det gäller talet så har det hänt fantastiskt mycket senaste 4-5 månaderna! Från att i princip bara sagt mamma, pappa, Wille, mommo och några ord till i höstas så pratar han nu mer eller mindre ständigt i tre- och fyraordsmeningar. Det lossnade på allvar när jag hade semester en vecka i höstas i samband med hans tvåårsdag, vi pratade ju med varandra heeela dagarna och då var det som att spärren släppte. Han berättar vad han gör/vill göra, vad allt möjligt heter och om han är ledsen. Vart pappa/Wille/mamma/mommo/moster/farfar är och gör, vad djuren heter och hur de låter... Listan kan göras lång 😊 favoritordet är nog mamma, tätt följt av mat och sova. Han vet sina prioriteringar, den där!  Han vet hur man startar tvättmaskin och diskmaskin och kan visa vart nästan alla husgeråd ska vara i köket. Han älskar att hjälpa till med hushållssysslorna och är noga med att vi måste tacka honom för hjälpen. Nyligen lärde han sig också att säga förlåt om man visar att han gjorde illa någon.

Han sover just nu rätt bra, oftast 11-12 timmar per natt plus 1 1/2 timme på dagen. Sover lite mindre på dagis dock. En riktig tröttis! 

Kissar på pottan gör han också om man sätter honom där, men har ännu inte börjat signalera att han vill kissa någon annanstans än i blöjan. Men det kommer 😊 

Han älskar att titta på youtube på plattan och vi gör vårt bästa för att begränsa just det! Teven är dock inte intressant ännu, förutom när vi tittar på matlagningsprogram tillsammans.

Kort sagt så är han en underbar unge just nu, med fungerande rutiner och ett härligt sätt (peppar peppar!). Tur att den här underbara tiden ger lite andrum inför treårstrotsen...

Älskade ungar, vad vore livet utan våra fina pojkar??!

Barnstrumpor i fönstret på toaletten...

Pussel i soffan.....

Kaoset är fullständigt.

Försöker inte påstå att vårt sätt är bättre än andras, men för mig är det obegripligt hur man kan låta ett såpass litet och fortfarande oförståndigt barn leka med exempelvis en soft airgun tillsammans med en kompis. Visst kan man låta dem testa prickskytte med en vuxen som övervakar, men leka??! Nej...

Visst, jag kan inte skydda honom från allt för alltid, men så länge jag kan så kommer jag göra allt i min makt för att se till att han inte utsätter sig själv eller andra för fara! Och jag kommer göra allt jag kan för att se till att han får tillräckligt med sömn och ordentlig mat så att han orkar med skola, vänner och allt annat en åttaåring ska hinna med.

Älskade lilleman, om jag kunde skydda dig och din storebror från allt som är jobbigt, förvirrande och skrämmande så skulle jag göra det. Men sånt är inte livet och även allt det dåliga gör er ju till starkare människor. Det är verkligen sant att man som förälder bär hjärtat utanpå kroppen!

I övrigt så nöter vi vidare med inskolningen, rapporterna från Danne är positiva och nu är det egentligen bara middagssovandet kvar att få till att fungera. Planen är tydligen att han ska prova sova där i morgon, spännande värre.

Just nu sitter jag på bussen hemåt, slutar ju strax före tre nu när jag jobbar 75%. Så kul att komma hem i vettig tid och hinna träffa barnen innan de hunnit bli supertrötta. Det märks att Alvar har lite separationsångest, blir mycket gnälligt när jag kliver innanför dörren och försvinner jag utom synhåll så går larmet! Men nog blir det bra :-)

Nä, nu blir det en tupplur...

Morgonen började inte så lysande, låt oss säga som så att Alvar "sket i att sova" samt hade gjort ett halvlyckat utbrytningsförsök ur pyjamasen. Lilla trasselgubbe...

Dessutom är min lillkompis hos sin mormor där han övernattat. Han kan ju verkligen driva en till vansinne ibland men oj då jag saknar honom när han inte är hemma :-/

Nej nu kallar lillmonstret...

Längd: 78 cm

Vikt:13080 gram

Annat? Går snabbt och ganska stadigt längs med möbler och annat, kan stå utan stöd men vågar inte riktigt än :-) har även ställt sig upp utan stöd ett par gånger.

Alvar kan säga mamma, pappa, där, titta, tack tack och nänä. Tror även att han försöker säga äta, gröt och flaska för det låter som att han härmas när man säger de orden :-)

10 tänder varav 2 kindtänder har tittat upp. Vi var hos tandläkaren i veckan och det gick ganska bra.

Han älskar allt som har hjul: traktorer, bilar osv. Hans största nöje sen han lärde sig ställa sig upp mot saker för någon månad sedan är att lägga upp saker på möbler som är högre än honom. Tar gärna leksaker och lägger upp på matbordet t ex.

Stora killen, mammas hjärta!

Ett jättegrattis från hela familjen till dig vår lille älskling!

Jag är just hemkommen från gymmet efter ett rätt hårt benpass, skönt idag men förmodligen mindre skönt i morgon :-) kämpar på med att få träningen till en rutin och det känns som att det går bättre och bättre. Längtar bara efter att kunna springa obehindrat, något som vikten än så länge sätter stopp för. Men det kommer!

Annars rullar livet på med jobb, skola och tusen andra saker som ska hinnas med. Fick lite trista nyheter idag men ingen ide att gräva ner sig (än iaf).

I morgon blir det jobb, tredagarsvecka till veckan. 

Nej, nu ropar duschen på mig!

Jag älskar er allihop, ni är hela mitt liv!